Eftersom jag den senaste tiden börjat komma över mina demoner så mår jag bättre. Bloggen har varit min frihet att uttrycka min ilska och de tankar och känslor som en kronisk diagnos bär med sig. När jag ser tillbaka på de två närmaste åren är jag övertygad om att jag verkligen har behövt det. Detta har varit min kanal.
Sommaren har varit varm och fin, och jag trivs mycket bra på mitt jobb. Jag har nu uppehåll i min behandling vilket innebär att jag tar smärtisar lite oftare. I och med den första blödningen och en golfbollsstor klump som föll ur mig väntar jag nu på labsvar. Håll tummarna för att det bara var en ofarlig polyp och ingen malign tumörcell. Förmodligen var det detta gyn såg på ul i våras och förmodligen är det denna klump som har hälsat på mig i sommar. Men nu är den ute, tack och lov för det!
Om mindre än tre månader flyttar vi till parhus, idag fick vi mail med fråga om de skulle plantera äpple- eller plommonträd. Jag håller på att spricka av iver!! Vi har i alla fall kommit överens om plommonträd. Det är gott att göra marmelad på :)
