Oooppsi pooppsi!
Jag har faktiskt lite dåligt samvete för att jag inte har skrivit något här på ett tag, men jag har helt ärligt inte varit hemma och inte heller haft datorn framme. Dagen efter att jag kom till Gränna hade jag praktik i tre dagar, jag var ledig förra helgen och då var jag bortrest och sedan hade jag praktik i tre dagar till. Så min sista dag på praktiken var igår. Jag hade förra årets januarischema så jag arbetade med ett annat arbetslag. Men jag ska dit på onsdag och säga hejdå till mina handledare. Det kändes verkligen tråkigt att jag inte var med dem mina två sista pass. Jag trivdes lika dåligt som en fisk på land med det andra arbetslaget... Men det är en annan historia!
Jag har fått lite fler bilder på min julklappsönskning. Tack, tack, tack söta ni! Jag ska snart fixa ett kollage. Ska bara flytta klart och skriva min examinationsuppgift som jag flyr ifrån hela tiden.
Gissa vart jag är? I min nya lägenhet!!!! Wihiiii :) Igår fick jag hjälp med all flytta en hel del grejer plus madrassen så jag sov här natten till idag och kommer att sova här inatt också. Det känns fantastiskt! En riktig lägenhet, mitt i Gränna. Den är stor och har en massa utrymme. Jag har ju inga möbler, så jag har en hel del plats för löpbandet och kanske annan utrustning. I helgen skulle jag vilja åka till en second handbutik och kolla efter några stolar och eventuellt en soffa om jag hittar någon som är fräsch. Jag ska inte köpa något nytt, det har jag långt ifrån råd med!
Imorgon får jag hjälp med att köra hit min säng och garderob, montera dem och sätta upp lampor. Det är så schysst!! Om jag hinner skulle jag verkligen vilja åka en snabbis till IKEA och köpa två lampor.
Igår var jag på vårdcentralen och tog min sista Enantonspruta. Jag ska ha ett uppehåll nu och väntar på remiss för provtagning av värden och sådant. Imorse hade jag tid hos psykologen. Det gick okej, jag fick låna en bok om smärta. Vi pratade mycket om skamkänslor, min oro för vad som händer när sista sprutan har gått ur kroppen - kommer jag ha ont som förut? hur kommer jag att må?- och att jag har svårt att be om hjälp. Men det har jag blivit bättre på! Nu är det mer jobbigt att jag inte vet hur jag ska kunna ge tillbaka. I alla fall, jag ska dit igen nästa vecka.
Jag bor i en lägenhet. En riktig lägenhet. Med fin, rymlig balkong. Lalalala!
Endometrios är en sjukdom som drabbar ca 10% av alla kvinnor och som ofta leder till svåra livslånga smärtor. Det är en kronisk sjukdom som det ännu inte finns något bot för, och man vet inte heller varför den uppstår. Det här är Min historia.
Kategorier
ACT
Akupunktur
Anhörig
Behandling
Bemötande
Bilder
Biverkningar
Blogg
Cymbalta
Depression
Diagnos
Enanton
Endometriosföreningen
Estradot
Ett år
Forum
Försäkringskassan
Gastroskopi
Graviditet
Intervju
KBT
Kost
Laparoskopi
Media
Pamorelin
Politik
Reaktion
Shop
Sigmoideskopi
Smärta
Spasmofen
Symptom
Synarela
Tankar
Tibolon
Triptorelin
Träning
Vad är endometrios?
Vagifem
Vardag
Venlafaxin
Video
Visanne
Vägen fram till min diagnos.
Zoladex
1/10/2013
12/30/2012
Lata mellandagar
Det känns som om att jag har gjort allt och ingenting i veckan. Jag har träffat en del vänner, inte alla som jag hade velat på grund av vintersjukan och andra saker. Allt som allt har jag haft trevligt, med middagar, bio, fönstershopping och lite shopping etc. Jag har faktiskt beställt ett löpband :) Riktigt kap nu under rean! Det ska stå i vardagsrummet så att jag kan jogga lite varje dag.
På tisdag är det dags att åka tillbaka till Gränna, men innan dess ska jag fira det nya året med mina vänner. På ett sätt känns det skönt att åka hem, jag ser så mycket fram emot att flytta till den nya lägenheten och fixa den så som jag vill ha det. På ett annat sätt känns det konstigt att åka från Stockholm och mitt barndomshem som snart ligger ute för försäljning. Mina föräldrar flyttar till Skövde och det pågår rensning av allt just nu. Jag ska snart ta tag i att börja med kollaget av era välkomstbrev. Men jag har lite annat jag måste göra först, typ börja skriva på min examinationsuppgift någon gång och flytta... Så tills dess hoppas jag få in några fler bilder!
Här om dagen hade jag en liten blödning och jag har haft lite molande värk men det har inte gjort mig så mycket, jag har blivit mest trött av det. Igår när jag var i stan blev jag ganska yr och rätt som det var så forsade det näsblod. Jag tycker att det är jobbigt med stora folksamlingar och stress hit och dit. Det är ingen miljö jag supertrivs i direkt.
När jag kommer hem väntar tre dagar på praktiken, helg och sedan mina tre sista dagar på praktiken. Sen flyttdags. Där emellan måste jag hinna ta min spruta. Blääääääääääää usch! Förmodligen den sista nu och antagligen ligger det en kallelse för uppföljning av behandlingen i min brevlåda. Undrar vad de ger mig för medicin nu när jag måste ta en paus från sprutorna... Fy fan. Det känns inte alls kul att veta att jag kanske måste stå ut utan behandling i sex månader. Jag hoppas, hoppas, hoppas att mina skelettprov visar på noll förändring så att jag kanske kan fortsätta med sprutorna istället för att behöva genomlida ännu mer smärtor när mensen kommer tillbaka. Asså fan jag får nästan panik när jag tänker på det. Helevete heller att jag ska ha ännu mer ont. Så nu ska jag satsa och hjälpa mig själv extra mycket med rätt kost, motion, värme och TENS. Allt förebyggande jag kan. Jag börjar så fort jag har flyttat! Och det ska bli SÅ kul! Flytta, stor fin lägenhet, äntligen löpband, bra mat, skolan fortsätter igen. Hihi, jag ser fram emot allt :)
Om vi inte hörs innan dess, så GOTT NYTT 2013
På tisdag är det dags att åka tillbaka till Gränna, men innan dess ska jag fira det nya året med mina vänner. På ett sätt känns det skönt att åka hem, jag ser så mycket fram emot att flytta till den nya lägenheten och fixa den så som jag vill ha det. På ett annat sätt känns det konstigt att åka från Stockholm och mitt barndomshem som snart ligger ute för försäljning. Mina föräldrar flyttar till Skövde och det pågår rensning av allt just nu. Jag ska snart ta tag i att börja med kollaget av era välkomstbrev. Men jag har lite annat jag måste göra först, typ börja skriva på min examinationsuppgift någon gång och flytta... Så tills dess hoppas jag få in några fler bilder!
Här om dagen hade jag en liten blödning och jag har haft lite molande värk men det har inte gjort mig så mycket, jag har blivit mest trött av det. Igår när jag var i stan blev jag ganska yr och rätt som det var så forsade det näsblod. Jag tycker att det är jobbigt med stora folksamlingar och stress hit och dit. Det är ingen miljö jag supertrivs i direkt.
När jag kommer hem väntar tre dagar på praktiken, helg och sedan mina tre sista dagar på praktiken. Sen flyttdags. Där emellan måste jag hinna ta min spruta. Blääääääääääää usch! Förmodligen den sista nu och antagligen ligger det en kallelse för uppföljning av behandlingen i min brevlåda. Undrar vad de ger mig för medicin nu när jag måste ta en paus från sprutorna... Fy fan. Det känns inte alls kul att veta att jag kanske måste stå ut utan behandling i sex månader. Jag hoppas, hoppas, hoppas att mina skelettprov visar på noll förändring så att jag kanske kan fortsätta med sprutorna istället för att behöva genomlida ännu mer smärtor när mensen kommer tillbaka. Asså fan jag får nästan panik när jag tänker på det. Helevete heller att jag ska ha ännu mer ont. Så nu ska jag satsa och hjälpa mig själv extra mycket med rätt kost, motion, värme och TENS. Allt förebyggande jag kan. Jag börjar så fort jag har flyttat! Och det ska bli SÅ kul! Flytta, stor fin lägenhet, äntligen löpband, bra mat, skolan fortsätter igen. Hihi, jag ser fram emot allt :)
Om vi inte hörs innan dess, så GOTT NYTT 2013
12/25/2012
Snö och välgörenhet
Tarmarna börjar komma igång nu, det svider fortfarande lite efter katetern när jag kissar, julen har varit mysig, det har snöat massor och jag har fått fina julklappar. Idag är jag trött och seg efter en gårdagen. Jag hoppas att ni alla hade en fin julafton och att hela julhelgen blir fin för er :)
Nu är det inte många dagar kvar i Stockholm, om en vecka sitter jag på bussen hem igen. Då blir det praktik, skola och flytt. Jag ser verkligen fram emot det!
Eftersom året inte är slut så hoppas jag att det trillar in lite fler bilder på era välkomstbrev, kanske ända fram till påsk. Hello!! Tvekar du ens? Det handlar om 100:- (bara!!) för dig och betyder otroligt mycket för alla oss drabbade. Min julönskning
12/20/2012
Lyxiga badrum
OMG vill man inte typ bo i de här badrummen!? Jag skulle vilja ha en ljuskrona med levande ljus i mitt nya badrum...
Lyxiga badrum
Lyxiga badrum
Sök till SVT's nya storsatsning - Arga doktorn
Misstänker du att du har endometrios och har svårt att bli tagen på allvar inom vården? Sök då! Jag hade nog gjort det om jag inte redan hade fått min diagnos och går på behandling. Tänk om jag hade fått min diagnos nio år tidigare...
Min artikel i medlemstidningen
Jag har ju glömt att tala om en sak. Ni som blir stödmedlemmar (Min julönskning) i Endometriosföreningen kommer förmodligen att få med den senaste medlemstidningen hem. I den finns det en text på sidorna 12-15 som heter "Om jag ändå hade ballar." Ja, det är min text det! Den är skriven i maj/juni 2012. Det har ju hänt lite sedan dess, men jag hoppas att ni läser den ändå :)
Idag har jag handlat lite julklappar med pappa och bror. Jag köpte lite pussel till min väns barn. Sen blev inte så mycket saker. Dessutom är det svårt att handla till varandra när man är tillsammans. Men jag pekade ut en sak, så jag vet i alla fall en grej jag ska få :) Sen köpte vi en massa godis och en fin julgran!
Idag har jag handlat lite julklappar med pappa och bror. Jag köpte lite pussel till min väns barn. Sen blev inte så mycket saker. Dessutom är det svårt att handla till varandra när man är tillsammans. Men jag pekade ut en sak, så jag vet i alla fall en grej jag ska få :) Sen köpte vi en massa godis och en fin julgran!
| Medlemstidningen #´2 2012 |
| Godiiiissssss |
| Fika lite. |
12/19/2012
Hos smärtspecialist och återkommande mardröm
Tjolahopp tjolahej!
Idag känner jag mig ganska så bra faktiskt. Jag hade tid på smärtenheten på sjukhuset (KS Huddinge) igår och fick svara på en massa frågor av en överläkare, en läkare och en sjukgymnast. Sen fick jag klä av mig nertill och göra lite övningar med benen och så tittade de på hur mitt bäcken och höfterna skötte sig. Jag har en stark kropp och en bra stabilitet (WOHO!) så jag ska fortsätta som jag gör. Äta hälsosamt, gå på sjukgymnastik och lägga på lite mer träning i den mån jag kan, börja stretcha för att öka blodcirkulationen, fortsätta promenera, använda min TENS och värmekuddar... Jag går på full behandling och jag har starkare smärtsillande hemma, så det fanns inte så mycket de kunde göra. Och så ska jag försöka sluta att "skydda" vänstra sidan av buken och släppa lite på min försiktighet där. Det blir en utmaning! Sedan ska jag kolla upp om det finns smärtkurser på Ryhov.
Vad jag väldigt gärna skulle vilja göra är att köpa ett löpband att ha hemma i vardagsrummet. (Juste, jag har blivit med en tvåa på 62 kvm i centrala Gränna. Niiiiice! Jag flyttar efter nyår.) Det finns inte ett enda gym i Gränna, helt sjukt, och jag gillar verkligen att träna på löpbandet. Det finns ingen hos sjukgymnastiken heller, bara cross och cyklar. Så ett löpband hemma vore ju succé!!
Förutom att jag fryser idag så försöker jag komma på en massa undanflykter till varför jag inte ska gå ut en sväng. Kaaaallt! Desutom har jag spenderat senaste två timmarna uppe på en iskall vind och gått igenom kartonger. Men bror och jag har planerat att ikväll, då är det grönsaker och dipp. Så det måste handlas...
Inatt hade jag en mardröm, jag vaknade svettig flera gånger. Det var ganska jobbigt. Men först ska ni få veta lite vad som hände på sjukhuset sist, annars förstår ni inte mardrömmen. När jag var inlagd på Ryhov sist, så kände jag mig ovanligt dåligt bemött av sjukvårdspersonalen på akuten. Det kom fram två sjuksystrar till bilen med en rullstol som jag satte mig i och så tvingade sköterskan upp min vänstra fot hela tiden på fotstödet. Det strålade i hela buken och gjorde skitont. Jag minns inte riktigt vad som sa, men typ att "Vi kan inte köra dig i rullstolen om du inte sätter upp foten." Helt jävla hänsynslöst, hon visste ju inte ens varför jag var där. Tänk om jag hade halkat på isen och brutit lårbenshalsen och hon tryckte upp benet sådär?
I alla fall, jag blev ganska ledsen och kände mig dåligt bemött. Sen, innan jag skulle bli undersökt så skulle jag få en morfinspruta. Sjuksköterskan ville ge mig den i benet men jag sa nej, inte i benet ge mig den intravenöst istället. Hon lyssnade inte på mig, satte den i mitt vänstra lår och tryckte in morfinet väldigt snabbt. Fan vad det drar i muskeln när man tar in det för fort, skitont gör det! Någon minut senare fick jag svullnader och rodnader runt injektionsstället. Det kliade och pulserade som bara den. Jag vet att jag får som nässelutslag av sprutor i benet, det var därför jag inte ville ha det. Så då fick jag en tablett för det istället och så gick det över efter ett tag. Detta gjorde mig återigen ledsen över att personalen inte tog hänsyn till vad jag sa.
Några dagar senare vaknade jag och hade ont på natten. Hon som jobbade då kom in med en spruta och ville ge mig den i benet. Jag sa till henne att det inte går för att jag får nässelutslag av det. "Men det är ju samma sak som om jag skulle ge dig den intravenöst, innehållet är det samma." "Det är själva sticket jag får utslag av. Det står i min journal, gå och titta." "Jag ger dig den i benet, så sitter det i längre." "Du får inte ge mig den i benet, gå och titta i min journal." "Jag ger dig den i benet." "Jaha, men gör det då. Då kan du gå och hämta en tablett för utslag på en gång och så kan du tala om för mig vad din chef heter." "Du får den i armen." Och sen gick hon. Ha! Ett noll till mig sucker!
I min mardröm spelas detta upp igen hela tiden. Först är det en kvinna som slänger upp mig på en rullstol och låter mina fötter släpas under sitsen. Sen kommer en kvinna med kort lockigt hår in i mitt rum, hon sätter sig typ gränsle över mig och hugger mig med morfinsprutor i låret och skrattar elakt. Alltså, det kanske inte låter värsta dramatiskt, men jag känner mig verkligen rädd och otrygg. Och så vaknar jag. I min dröm känner jag mig helt handlingsförlamad och i väldigt dåliga händer. Nu är det tredje gången jag har den här drömmen. Hur får man bort jobbiga drömmar?
Idag känner jag mig ganska så bra faktiskt. Jag hade tid på smärtenheten på sjukhuset (KS Huddinge) igår och fick svara på en massa frågor av en överläkare, en läkare och en sjukgymnast. Sen fick jag klä av mig nertill och göra lite övningar med benen och så tittade de på hur mitt bäcken och höfterna skötte sig. Jag har en stark kropp och en bra stabilitet (WOHO!) så jag ska fortsätta som jag gör. Äta hälsosamt, gå på sjukgymnastik och lägga på lite mer träning i den mån jag kan, börja stretcha för att öka blodcirkulationen, fortsätta promenera, använda min TENS och värmekuddar... Jag går på full behandling och jag har starkare smärtsillande hemma, så det fanns inte så mycket de kunde göra. Och så ska jag försöka sluta att "skydda" vänstra sidan av buken och släppa lite på min försiktighet där. Det blir en utmaning! Sedan ska jag kolla upp om det finns smärtkurser på Ryhov.
Vad jag väldigt gärna skulle vilja göra är att köpa ett löpband att ha hemma i vardagsrummet. (Juste, jag har blivit med en tvåa på 62 kvm i centrala Gränna. Niiiiice! Jag flyttar efter nyår.) Det finns inte ett enda gym i Gränna, helt sjukt, och jag gillar verkligen att träna på löpbandet. Det finns ingen hos sjukgymnastiken heller, bara cross och cyklar. Så ett löpband hemma vore ju succé!!
Förutom att jag fryser idag så försöker jag komma på en massa undanflykter till varför jag inte ska gå ut en sväng. Kaaaallt! Desutom har jag spenderat senaste två timmarna uppe på en iskall vind och gått igenom kartonger. Men bror och jag har planerat att ikväll, då är det grönsaker och dipp. Så det måste handlas...
Inatt hade jag en mardröm, jag vaknade svettig flera gånger. Det var ganska jobbigt. Men först ska ni få veta lite vad som hände på sjukhuset sist, annars förstår ni inte mardrömmen. När jag var inlagd på Ryhov sist, så kände jag mig ovanligt dåligt bemött av sjukvårdspersonalen på akuten. Det kom fram två sjuksystrar till bilen med en rullstol som jag satte mig i och så tvingade sköterskan upp min vänstra fot hela tiden på fotstödet. Det strålade i hela buken och gjorde skitont. Jag minns inte riktigt vad som sa, men typ att "Vi kan inte köra dig i rullstolen om du inte sätter upp foten." Helt jävla hänsynslöst, hon visste ju inte ens varför jag var där. Tänk om jag hade halkat på isen och brutit lårbenshalsen och hon tryckte upp benet sådär?
I alla fall, jag blev ganska ledsen och kände mig dåligt bemött. Sen, innan jag skulle bli undersökt så skulle jag få en morfinspruta. Sjuksköterskan ville ge mig den i benet men jag sa nej, inte i benet ge mig den intravenöst istället. Hon lyssnade inte på mig, satte den i mitt vänstra lår och tryckte in morfinet väldigt snabbt. Fan vad det drar i muskeln när man tar in det för fort, skitont gör det! Någon minut senare fick jag svullnader och rodnader runt injektionsstället. Det kliade och pulserade som bara den. Jag vet att jag får som nässelutslag av sprutor i benet, det var därför jag inte ville ha det. Så då fick jag en tablett för det istället och så gick det över efter ett tag. Detta gjorde mig återigen ledsen över att personalen inte tog hänsyn till vad jag sa.
Några dagar senare vaknade jag och hade ont på natten. Hon som jobbade då kom in med en spruta och ville ge mig den i benet. Jag sa till henne att det inte går för att jag får nässelutslag av det. "Men det är ju samma sak som om jag skulle ge dig den intravenöst, innehållet är det samma." "Det är själva sticket jag får utslag av. Det står i min journal, gå och titta." "Jag ger dig den i benet, så sitter det i längre." "Du får inte ge mig den i benet, gå och titta i min journal." "Jag ger dig den i benet." "Jaha, men gör det då. Då kan du gå och hämta en tablett för utslag på en gång och så kan du tala om för mig vad din chef heter." "Du får den i armen." Och sen gick hon. Ha! Ett noll till mig sucker!
I min mardröm spelas detta upp igen hela tiden. Först är det en kvinna som slänger upp mig på en rullstol och låter mina fötter släpas under sitsen. Sen kommer en kvinna med kort lockigt hår in i mitt rum, hon sätter sig typ gränsle över mig och hugger mig med morfinsprutor i låret och skrattar elakt. Alltså, det kanske inte låter värsta dramatiskt, men jag känner mig verkligen rädd och otrygg. Och så vaknar jag. I min dröm känner jag mig helt handlingsförlamad och i väldigt dåliga händer. Nu är det tredje gången jag har den här drömmen. Hur får man bort jobbiga drömmar?
12/16/2012
Nyårsklänning
Juste jag glömde berätta... Jag har köpt världens finaste nyårsklänning! Snart mår jag bättre och känner mig pigg och fräsch. Och så får jag vara fin på nyår också hihi :) Bild kommer!
Från djupet av mitt hjärta - TACK
Har du Facebook? Gå in och gilla länken så att fler får reda på om min julönskning!
Stort tack till Lady Dahmer!
Stort tack till Lady Dahmer!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

