Igår, inatt och idag har jag tryckt i mig citodon. Jag vaknade mitt i natten, förmodligen för att tabletten slutat verka. Sov knappt någonting och hade mest ont. Jag gick inte till jobbet idag, det kändes inte som en bra idé då jag knappt sovit. Jag har fortfarande ont och sedan ett par dagar så har jag konstiga blödningar. Vet inte varför, men det känns inte bra. Tog en halvtimmes promenad som resulterade i kramp. Inte kul.
Var hos kuratorn igår förmiddag och fick akupunktur på eftermiddagen. Jag blir mer och mer nervös inför framtiden. Hur ska jag kunna sköta ett arbete på heltid när jag sover som jag gör och mest har ont hela tiden? Jag vill ju ha det som andra har det. Det är svårt, men det viktigaste och något som jag måste göra är att börja acceptera att jag har detta. En vän var god och påminde mig om det. Kuratorn säger att sådant tar tid och att det är okej att vara ledsen och arg. Men jag ska verkligen försöka att bortse från allt elände så mycket som jag bara kan. Man lever ju bara en gång, och om jag får välja så är jag hellre glad än ledsen.
