Spruta igen innebär att jag återigen kommer att hamna i ett konstgjort klimakterie och därför har jag idag börjat ta några biverkningstabletter, bland annat för östrogenbrist och kalciumbrist. Utan en liten dos med östrogen, som egentligen inte är så bra, får jag väldigt torra slemhinnor och det gör bara ont.
Till sprutan då. Jag hade ju tänkt att den skulle vara lika lång och fin som de tidigare sprutorna, Pamorelin och Enanton. Men nej. Zoladex är en tjock jävel. Det bra är att det gick fort. Det är ingen vätska som de andra sprutorna. Utan det är ett litet implantat som trycks in under huden och sedan sitter den där några veckor och ger ifrån sig ämnen som påverkar kroppen. När jag såg sprutan så tänkte jag att den ska faan inte in i min mage. Aldrig i livet. Men det gick fort som tur är. På ett sätt var det ju bra att jag inte hade sett sprutan innan det verkligen var dags, det kanske därför den är så väl förpackad? Haha, nä jag tror inte det men jag hade nog tvekat mer än vanligt att ta den om jag hde sett den innan. Tur att det fanns någon som höll mig i handen! Nu ett par timmar senare ömmar det och känns irriterad. Jag väntar på första biverkningarna med
Efter sprutan gick jag till affären och handlade tre äpplen, gröna vindruvor och en förpackning
te. Sedan gick jag till mitt favoritfik och köpte en räksallad. Det var min belöning till mig själv för att jag var så duktig som tog sprutan. Och gott vad det.
Jag har totalt glömt att berätta att jag sedan i måndags har börjat på en detoxkur från MethoDraine. En flaska om dagen med vätska ska jag dricka. Och det har redan fått igång min mage. Dessutom känner jag mig inte lika sötsugen längre. Nu kanske jag kan få ordning på sötsuget och få ut lite slask från kroppen!