Tjolahopp tjolahej!
Idag känner jag mig ganska så bra faktiskt. Jag hade tid på smärtenheten på sjukhuset (KS Huddinge) igår och fick svara på en massa frågor av en överläkare, en läkare och en sjukgymnast. Sen fick jag klä av mig nertill och göra lite övningar med benen och så tittade de på hur mitt bäcken och höfterna skötte sig. Jag har en stark kropp och en bra stabilitet (WOHO!) så jag ska fortsätta som jag gör. Äta hälsosamt, gå på sjukgymnastik och lägga på lite mer träning i den mån jag kan, börja stretcha för att öka blodcirkulationen, fortsätta promenera, använda min TENS och värmekuddar... Jag går på full behandling och jag har starkare smärtsillande hemma, så det fanns inte så mycket de kunde göra. Och så ska jag försöka sluta att "skydda" vänstra sidan av buken och släppa lite på min försiktighet där. Det blir en utmaning! Sedan ska jag kolla upp om det finns smärtkurser på Ryhov.
Vad jag väldigt gärna skulle vilja göra är att köpa ett löpband att ha hemma i vardagsrummet. (Juste, jag har blivit med en tvåa på 62 kvm i centrala Gränna. Niiiiice! Jag flyttar efter nyår.) Det finns inte ett enda gym i Gränna, helt sjukt, och jag gillar verkligen att träna på löpbandet. Det finns ingen hos sjukgymnastiken heller, bara cross och cyklar. Så ett löpband hemma vore ju succé!!
Förutom att jag fryser idag så försöker jag komma på en massa undanflykter till varför jag inte ska gå ut en sväng. Kaaaallt! Desutom har jag spenderat senaste två timmarna uppe på en iskall vind och gått igenom kartonger. Men bror och jag har planerat att ikväll, då är det grönsaker och dipp. Så det måste handlas...
Inatt hade jag en mardröm, jag vaknade svettig flera gånger. Det var ganska jobbigt. Men först ska ni få veta lite vad som hände på sjukhuset sist, annars förstår ni inte mardrömmen. När jag var inlagd på Ryhov sist, så kände jag mig ovanligt dåligt bemött av sjukvårdspersonalen på akuten. Det kom fram två sjuksystrar till bilen med en rullstol som jag satte mig i och så tvingade sköterskan upp min vänstra fot hela tiden på fotstödet. Det strålade i hela buken och gjorde skitont. Jag minns inte riktigt vad som sa, men typ att "Vi kan inte köra dig i rullstolen om du inte sätter upp foten." Helt jävla hänsynslöst, hon visste ju inte ens varför jag var där. Tänk om jag hade halkat på isen och brutit lårbenshalsen och hon tryckte upp benet sådär?
I alla fall, jag blev ganska ledsen och kände mig dåligt bemött. Sen, innan jag skulle bli undersökt så skulle jag få en morfinspruta. Sjuksköterskan ville ge mig den i benet men jag sa nej, inte i benet ge mig den intravenöst istället. Hon lyssnade inte på mig, satte den i mitt vänstra lår och tryckte in morfinet väldigt snabbt. Fan vad det drar i muskeln när man tar in det för fort, skitont gör det! Någon minut senare fick jag svullnader och rodnader runt injektionsstället. Det kliade och pulserade som bara den. Jag vet att jag får som nässelutslag av sprutor i benet, det var därför jag inte ville ha det. Så då fick jag en tablett för det istället och så gick det över efter ett tag. Detta gjorde mig återigen ledsen över att personalen inte tog hänsyn till vad jag sa.
Några dagar senare vaknade jag och hade ont på natten. Hon som jobbade då kom in med en spruta och ville ge mig den i benet. Jag sa till henne att det inte går för att jag får nässelutslag av det. "Men det är ju samma sak som om jag skulle ge dig den intravenöst, innehållet är det samma." "Det är själva sticket jag får utslag av. Det står i min journal, gå och titta." "Jag ger dig den i benet, så sitter det i längre." "Du får inte ge mig den i benet, gå och titta i min journal." "Jag ger dig den i benet." "Jaha, men gör det då. Då kan du gå och hämta en tablett för utslag på en gång och så kan du tala om för mig vad din chef heter." "Du får den i armen." Och sen gick hon. Ha! Ett noll till mig sucker!
I min mardröm spelas detta upp igen hela tiden. Först är det en kvinna som slänger upp mig på en rullstol och låter mina fötter släpas under sitsen. Sen kommer en kvinna med kort lockigt hår in i mitt rum, hon sätter sig typ gränsle över mig och hugger mig med morfinsprutor i låret och skrattar elakt. Alltså, det kanske inte låter värsta dramatiskt, men jag känner mig verkligen rädd och otrygg. Och så vaknar jag. I min dröm känner jag mig helt handlingsförlamad och i väldigt dåliga händer. Nu är det tredje gången jag har den här drömmen. Hur får man bort jobbiga drömmar?
