Packat klart!

Nu är väskan klar. Jag har med mig en hel, stor necessär med mediciner och kontaktlista. Jag ser fram emot en veckas sol och bad. Min krycka och TENS följer såklart med. Vi hörs senare i nästa vecka! Kram på er ❤

Att glömma att ta smärtisar

När jag gick och lade mig igår vid tolv fick jag sova två timmar. Sedan vaknade jag av världens krampattack runt hela buken och mitt vänstra ben. Jag kunde inte röra mig. Jag försökte tänka på något annat. Jag försökte andas lugn och sansat. Jag försökte somna om. Tabletterna låg nära till hands, men jag hade inget att svälja ner dem med. Jag kunde inte röra mitt ben. Smärtan eskalerade och eskalerade. Tillslut kunde jag inte vara tyst längre. Jag skrek och skrek. Trampar och sparkar med benet. Ont, ont ont! Mamma kom in i mitt rum med ett glas vatten och pappa kom efter. Han satte sig vid min sida i sängen och höll mig, klappade mig. Jag fick ner två Citodon. Efter en stund släpper det värsta och efter ytterligare en stund känner jag mig lugn. Det strålade i hela benet. Klockan var snart 06 på morgonen. I fyra timmar hade jag försökt andas bort min smärta. Jag somnade strax före halv sju. När jag vaknade var klockan tolv på dagen. Nu har jag huvudvärk och känner mig helt slut. Idag är det förresten dag 7 med Synarela. Har smärtan något med de två första jobbiga veckorna att göra?

Jag ska aldrig mer skita i att ta mina smärtisar i förebyggande syfte. Redan igår eftermiddag/kväll hade jag lite känningar men jag tänkte att det inte var så farligt. Jag vet att smärtisarna agerar förebyggande, men ibland känns det så dumt att ta så starka tabletter utan att man har skitont. Det här var sista gången. Nu har jag lärt mig den hårda vägen. 

Inatt reser jag till Spanien. Jag måste packa, packa. Hur ska jag klara mig en vecka? Shit, vad händer om jag får jätteont? Usch, jag känner mig orolig. Skulle vi åkt till ett annat land hade jag ställt in för länge sedan. Men jag tröstar mig att jag är spansk medborgare och faktiskt har rätt till vård. Och jag förstår språket. Om jag ändå ska ligga och ha ont kan jag väl få göra det på en strand? Eller?

Femte besöket på akuten - Synarela dag 4

När jag vakade igår låg jag i en pöl av blod. Blod i sängen. Blod över mina ben. Blod över mitt underliv och rumpa. Jag blev jätterädd och ringde till Gynkliniken på KS. Efter samtal med en sköterska ringde jag min moster som kom och hämtade mig. Under tiden tog jag en varm dusch och tvättade mig rent. Blod fortsatte att rinna ur mig. När vi kom till akuten fick jag träffa en gynekolog ganska så snabbt. Det gick inte så bra under undersökningen, jag hade för ont för att få en massa gynverktyg i mig. Tårarna sprutade och en underbar, jättesnäll, barnmorska höll min hand och klappade på mig. Det gick lite bättre att göra ultraljud och då såg det ut som det skulle vara. Läkarens teori var att blödningen som jag skulle förvänta mig att få efter 14 dagar kom mycket tidigare än väntat. Så nu ska jag bara blöda ut några dagar och sedan ska det gå bra. Än så länge är mina biverkningar lite instabilt humör och huvudvärk. Det är inte kul, jag har inte haft huvudvärk på flera år! Jag har tappat aptiten också. Så det är bara att tvinga i sig lite mat då och då.

I dagens DN finns en bilaga som heter Kvinnors hälsa, där finns det ett uppslag om endometrios. Hoppas att ni vill läsa den! I veckan har jag även skickat in alla blanketter för en ansökan som jag har fipplat lite med, med hjälp av min syster och några vänner. Jag är så förväntansfull! Jag fick även en mycket god nyhet på mailen idag. Men det väntar jag med att berätta. Ni får vara nyfikna i några månader :)
Nu ska jag vila, vila, vila.

Tårarna sprutar - Synarela dag 3

Sedan igår har jag velat gråta hela tiden. Det kommer en skvätt tårar då och då. När jag kom hem idag vid halv åtta på kvällen sprutade tårarna så fort jag kom hem. Jag känner mig helt labil. Glad, trött, ledsen, trött, ledsen, glad. Så går det runt hela tiden. Glad över att jag har vissa runt om kring mig som stöttar och hjälper mig med olika saker, ledsen över att jag inte klarar av vissa saker och känner mig ensammast i världen, rädd för framtiden och rädd för att bli lämnad av folk i min omgivning, trött över att ha ont och trött över att inte ha något ork. Jag blir jätteledsen när folk går in i mig eller inte reser sig upp på tunnelbanan när de ser att jag kommer med mig krycka. Jag är jätteglad när främmande människor erbjuder sig att hjälpa mig. Packa min matkasse, ge mig sin sittplats eller hjälpa mig av bussen. Jag blir rörd. Och sedan blir jag ledsen. Jag vill inte ha det såhär. Jag vill kunna klara mig helt själv. Jag kan själv. Jag kan inte själv.

Som tur var ringde min telefon precis när jag kom hem och det var som jobbigast. Som om Du visste att jag just då behövde få prata med Dig. Du lyssnar alltid och Du stöttar mig alltid. Du är stark, du klarar det här! säger Du till mig. Jag är stark, jag klarar det här. Gör jag det? För vad händer när jag inte orkar mer?

Jag antar att Synarela ligger bakom mina tårar och mina humörsvängningar. Tänk om jag inte klarar av att bo själv. Tänk om jag inte klarar av att studera. Och tänk om jag inte kan få en anställning på grund av mig sjukdom. Hur ska det gå att flytta flera mil ifrån alla jag känner och från alla som hjälper mig i vardagen?

Synarela dag 1

Idag har jag lyssnat igenom gårdagens läkarbesök två gånger, jag är glad att jag spelade in allt. Det hjälper mig att komma ihåg vad jag ska tänka på. Det känns även bra att kunna höra vad som sågs under operationen. Ingenting anmärkningsvärt har hänt första dagen med Synarela. Så fort går det nog inte innan jag blir en klimakteriegalning, haha!

Jag tänkte visa hur Synarela nässpray ser ut, för er som ska prova det eller bara är nyfikna. En i månaden, så jag ska hämta ut tre förpackningar totalt innan utvärdering om tre månader. Som ni ser så är det en helt vanlig nässpray, fast den trollar med hormoner istället med förkylning! Den, och även Estradot, är svindyra, tur att högkostnadsskyddet hjälper till lite.

På baksidan av förpackningen kan man kryssa i när man har tagit en shot, så att man inte glömmer. Men även för att hålla koll på vilken näsborre det är dags att spruta i. Om 13 dagar tar jag mitt första Estradotplåster. Bilder kommer då!

Video - interpellation i riksdagen om endometrios

Här kan ni se och lyssna hur det gick idag i riksdagen
Kvinnosjukdomen endometrios - video med interpellationen i riksdagen den 12 juni 2012. Med bland annat Hillevi Larsson (S) och Göran Hägglund (KD)


DN har en kort notis idag om endometrios
Underlivssjuka får vänta åtta år - ur DN 12 juni 2012 med kommentar av Matts Olovssen. Jag blir lite provocerad av uttrycket "underlivssjuka". Vadå sjuka?

Klimakteriedags med Synarela och Estradot

Jag är 25 år gammal och ska sättas i ett konstgjort klimakterie.

Idag var jag på KS Huddinge för genomgång av min operation i mars och för att få en starkare behandling. Operationen visade endometrios lite varstans, mest vid urinblåsa, livmoder, på tarm, vid ena äggstocken, lite på den andra. Detta förklarar bland annat mina ben- och ryggsmärtor och en hel del annat. Min ena äggstock är lite sammanväxt med bäckenväggen. Ont. Livmoder och äggledare såg dock fina ut, utan ärrbildningar vilket betyder att jag har en bra chans att faktiskt bli gravid i framtiden. Det var ett så glädjande besked, jag fick tårar i ögonen! Jag ska hålla alla tummar jag har för att det blir så. Jag har en sådan hög önskan om att kunna bli mamma och kunna bära mitt egna barn. Eftersom jag spelade in hela läkarbesöket kan jag gå tillbaka och lyssna på det :)

Sedan i mars har jag ätit p-piller utan uppehåll för att undvika nya blödningar och på så sätt dämpa endometrioset. Men det har inte funkat alls. Jag har blött nästan konstant, haft ont och även varit inlagd för det. Så idag fick jag ny medicin utskrivet. Jag ska sättas i ett konstgjort klimakterie. Detta med hjälp av Synarela nässpray 200 mikrog/dos. I Synarela finns det GnRH-agonister som hämmar produktionen av könshormoner. Produktionen av ägg upphör, precis som när man är i klimakteriet. Då det är vanligt att denna substans orsakar benskörhet har jag även fått Estradot 37,5 mg depotplåster utskrivna. De innehåller östrogen (den hormonen man vill stoppa) men har en visat sig ha en god effekt mot benskörhet, eller det bromsar ner processen. Estradot minskar även svettningar. Bra! För jag har ingen lust att gå runt och svettas i tre månader. Det räcker med humösvängningar och torra slemhinnor. Hoppas att jag inte heller går upp 16 kg. Viktförändringar är vanliga.... Bläääää jag vill inte bli stor som ett hus!! Hoppas att min vikt inte förändras något alls!

Min plan
Redan imorgon tar jag den första dosen Synarela i ena näsborren. På kvällen tar jag den andra dosen i den andra näsborren. Om 14 dagar, från imorgon, börjar jag med plåstrena. Två plåster i veckan och de ska sitta dygnet runt. Om tre månader har jag återbesök.

Men jag är orolig över de första 14 dagarna, läkaren berättade att i början "attackeras" endometrioset och man kan ha smärtor. Dessa ska förhoppningsvis upphöra då man börjar med Estradot. Jag hoppas att jag blir skonad från smärtgenombrott och andra smärtor. Jag har ju en massa smärtstillande annars, tur är väl det. Shit! Imorgon börjar mitt klimakterieliv. Jag är 25! Hoppas att min närmaste omgivning har lite överseende med mitt humör, jag ska verkligen anstränga mig att försöka kontrollera mig.

Jag vet inte varför vissa ord i texten är understrukna i blå text, det är någon reklamgrej som har smygit sig in. Ska försöka ta bort det eftersom jag inte vill ha någon reklam här.

Vakna under natten

Det hände flera gånger i natt. Smärta överallt. Vimsig och trött som jag var hade jag glömt att ta min kvällssmärtis innan jag somnade. Vågar inte ta dem på fastande mage mitt i natten, jag har så lätt att kräkas. Arg på mig själv att jag kunde glömma, jag vet ju hur det blir.

Gick upp, åt lite youghurt med blåbär och katrinplommon. Tog två citodon och en brufen. Nu har de börjat verka men har inte tagit bort hela smärtan, bara toppen av den. Ringde Gynkliniken på KS Huddinge. En sur sköterska svarade och sa att man måste ha remiss för att få en tid. Jag svarade övertrevligt tillbaka att jag är inskriven hos dem och vill ha en tid. Men man kan bara boka tid på vardagar sa hon. Jag kan inte fatta att sjukvården tar helg. Som om man är begränsad till att bara få bli sjuk under vardagar. Helt f*****g amazing! Så jag ska ringa imorgon och hoppas att de har en tid i veckan. Jag står inte ut längre. Konstiga klumpar av färskt blod kommer ut hela tiden och smärta runt hela buken, ryggen och ner i benen var inte det jag förväntade mig två månader efter operation. Nu har jag precis fått reda på att endohärdar älskar operationsärr och gärna frodas där. Kul. Tack för icke informationen KS.

Men nu när smäritsarna har börjat verka ska jag ta mig till en elektronikbutik med min kusin. Det blir att titta på en ny dator som jag behöver till hösten, nu när jag ska börja plugga. Jag vill ha en Mac men kommer aldrig ha råd med det. Eller jag har råd, men jag måste tänka mer ekonomiskt nu eftersom min inkomst blir väsentligt mycket lägre. Mac blir det i framtiden, just nu passar det helt enkelt inte. Fast jag har lovat min mamma idag att inte göra några snabba köp när jag är "hög". Så det känns tryggare att ha med någon. Vi får se, kanske har jag en ny dator idag eller inte :)

Fel håll

Jag har legat i min säng hela dagen. Jag har gått upp tre gånger och kissat. Ätit en smörgås som jag fick på sängen med ett glas mjölk och en nektarin. Min behandling är för svag och min endo för aggressiv. När jag gick upp första gången i morse rann det blod ner för mitt lår. Den här behandlingen funkar inte. Jag ska inte blöda. Jag ska inte ha ont. Jag vill inte ha ont längre.
Just nu känner jag inte så mycket eftersom smärtisarna har börjat verka. Ska ta mig ner till nedervåningen där min bror precis har lagat laxwallenbergare med potatismos och ärtor. Jag älskar ärtor :)

Interpellation om endometrios i riksdagen

Sker tisdag den 12 juni 13.00 med Hillevi Larsson (S) och socialminister Göran Hägglund (KD).

Länk här: Endometrios tas upp i riksdagen

Nationaldagen

Dagen har varit fin! Jag har tagit min första promenad utan kryckan, det gick bra i början och sedan kändes det tung och jag fick lite ont. Jag är enormt irriterad på att jag inte kan ta en vanlig promenad än. Förr promenerade jag ofta, nästan varje kväll. Och nu kan jag knappt ta mig fram :( Det är ett av det som jag tycker är absolut jobbigast med hela den här historien. Att inte kunna röra mig som jag vill. Motionera.
Nu skiftar vänstra delen av min nedre rygg i blått? Mycket märkligt blåmärke, det måste vara en stor nerv i kläm någonstans! Får ta och undersöka det imorgon om det är kvar.

Jag handlade på vägen och tog bussen hem. Väl hemma lagade jag köttfärsbiffar med mynta och vitlök tillsammans med lök- och rotfruktslåda med fetaostkräm till lunch. Supergott! Sedan gottade jag mig i solen, jag började tjuvläsa i den första kursboken också. Det ska blir jättekul att flytta och börja plugga igen!

Kollade precis igenom mobilen och hittade lite bilder från sjukhuset. Det är många bilder som man inte vill visa för andra. Bara en massa filtar och slangar. En del är mindre dramatiska än andra.    

Första arbetsdagen

Idag har jag jobbat första dagen på en vecka. Vi har temavecka så det var inte så ansträngande faktiskt. Först såg vi en film och sedan efter lunchen hade en kollega och jag en liten frågestund med tjejerna i sex och samlevnad. Sen var det slut. Kort och trevlig dag :) Har även talat om för chef och kolleger att jag inte blir kvar nästa termin. Äntligen kan jag säga det! Nu när jag har tackat ja till en utbildning och dessutom redan ordnat en lägenhet :) Ååh, jag ser verkligen fram emot detta!

Jag tror jag börjar få en blåsa på handen på grund av kryckan. Bläää, jag hoppas att jag kan lägga ifrån mig den om ett par dagar så att handen får vila. Kanske ska jag köpa ett handskydd på apoteket? Nä, det blir för mycket. Hur skulle det se ut egentligen? :)

Jag har fått ett brev från Skatteverket idag. För att få mitt "projekt" jag håller på med just nu godkänt måste jag komplettera med uppgifter till en auktoriserad revisor senast den 31 juni. Stress!! Skicka alla revisorerna ni känner till mig omedelbart bums. TACK <3

Dagens uppdatering

Har fått i mig lite stekt halloumi och lite rester, kycklingwook med ris. Men inte mycket ville i. Gick en långsam promenad utan kryckan. Postade ett brev till Försäkringskassan och tog ett varv runt kvarteret. Testade mina nya gummistövlar med att plaska i några vattenpölar, det var riktigt roligt! Och visst gjorde de sitt jobb. Inte ett dugg blöt om strumporna blev jag :)

Kände mig ganska ostabil hela tiden, det är verkligen stor skillnad på att gå utan och med krycka. Det var inte skönt. Med den kan jag luta mig mer och minska trycket på vänster sida av buken.

Nu har jag lite feber och känner mig svettig fast jag inte svettas. Den lilla promenaden blev nog lite för mycket. Så nu blir det viloläge resten av dagen. Men det är kul det med, då får man titta på Monty Python filmer!

Magisteruppsats om endometrios

Denna uppsats, skriven av Kerstin Narbe,  hittade jag på föreningens hemsida.

Del 1
Del 2 (referenser)

På första sidan i Del 1 står det väldigt bra och tydligt beskrivet vad endometrios är för något.

Paniken

Jag avskyr paniken som uppstår varje gång jag inser att jag måste gå på toaletten. Kallsvettig kämpar jag med att tänka på något fint och lugnt. Med djupa andetag koncentrerar jag blicken på en fläck i kakelplattan, snett ner till vänster. Smärtan i hela nedre buken skär som knivar och jag känner hur pannan hettar till. Jag vill kräkas. Alltid rinner det en liten stråle blod. Blod på pappret. En liten bekräftelse på att smärtan är befogad. Har jag en kniv där inne på riktigt? Men tarmen måste tömmas. Så är det bara. Och så kommer det förmodligen alltid att vara.

Ett barndomsminne från när min bror var ett litet barn och skulle göra samma sak dyker nästan alltid upp. Mamma fick sitta med honom, hålla honom i handen, prata lugnande till honom. Hade jag varit fem år hade jag också ropat på mamma. Men jag är tjugofem.

Bloggar om endometrios

Hur kan något ofarligt göra så ont? - EndoElin
Hopp och kärlek. Vägen till ett barn är lång och krokig. Mina tankar och upplevelser kring detta - Brunnsäpplet
Mitt liv med endometrios - Mitt liv med endometrios
Mitt lilla jag. Mitt liv genom mina ögon - Mitt lilla jag
Jessicas krönika - Jessicas krönika
Att leva med endometrios - Endometrios
Memme - Min endometrios
Ulrika Eleonora - Ulrika Eleonora

Skruttet. Livet i Änglagården - Skruttet
Cattis PåRiktigt 2.0 - PåRiktigt 2.0
Mitt i livet - Min Endo
Bara en massa babbel - Tanken inom mig
Marta30 - Marta30
Loppans tankar - Bappel

Fokusrapport om Endometrios från 2007

Jag rekommenderar alla som känner mig att läsa och beställa denna. "Glöm" den på olika ställen. Upp till 9 exemplar kan man beställa gratis. Maila eller ring, uppgifter och hela rapporten finns på länken här nedan.

Jag tror väldigt få förstår hur jävligt det kan vara. Mitt humör är oftast glatt och positivt, jag ser framåt och har en stark vilja. Bakom detta finns mycket av den smärta, fysiska och psykiska, och oron som beskrivs i rapporten. Det är inget man visar, det är inget man vill prata om, det är ingen man vill belasta anhöriga, vänner och bekanta med. Läs detta. Det skulle underlätta mig och andra kvinnor enormt, som anhörig, vän, bekant och patient, om Du i min omgivning gjorde det. Skriv ut en och sitt och läs den med någon annan eller själv.

Fokusrapport

Okej då...

Lite glad kanske jag är då... Om det fortfarande regnar imorgon ska jag prova mina nya gummistövlar och regnkappa i en rekordkort promenad runt husknuten :) Kanske kommer jag iväg till vårt minicentrum här och postar min sjukskrivning till Försäkringskassan och jobbet. Och köper en 33cl dricka i kiosken för att jag var så duktigt. Hmmmm

Dessutom, på fredag kväll är det medlemsträff i föreningen här i Stockholm. Det blir den första jag går på och min syster ska också med. Jag ser verkligen fram emot att få träffa alla de namn man ser på forumet men som man aldrig har träffat i verkligheten. Har jag tur kan jag ordna med lämning och hämtning :) Jag är långsammare än Skalman just nu och det skulle bara ta på krafterna att åka hit och dit. Men det ska bli himla skojsigt! Hoppas att jag orkar det, förra träffen fick jag ju ställa in att gå på. Jag ska visualisera att jag är där så kanske det blir så :)

Sur söndag

Idag har jag en sur dag. Jag är sur på kylan, vänner som inte ställer upp, min kropp. Jag är sur för jag är stressad över att fixa ett sommarjobb, jag är sur på vänner som vägrar förstå att jag är sjuk. Jag är sur på mitt stökiga rum, på att jag har så lite energi, på system som går för långsamt. Jag är sur på brist på stöd som patient. Jag är sur på att man måste vara så pass frisk att man orkar ta tag i saker själv, som det borde vara självklart att andra gör. Typ regelbunden kontakt och samtal med vården. Jag är sur för att du är långt bort och jag inte kan träffa dig när jag vill.

Jag är sur för att jag känner mig ensammast i världen idag. Jag är sur för att du inte kommer och kramar mig idag. Jag är sur på de i min omgivning som ignorerar och skjuter bort det jag går igenom. Jag är sur på de i min omgivning som tar min sjukdom personligt och väljer att ignorera den och mig. Jag är sur på de i min omgivning som beklagar sig och tycker synd om mig och själva inte vill engagerar sig för ett gott syfte. Jag är sur på de i min omgivning som låtsas bry sig. Jag är ingen söt apunge i bur. Falska jävlar. Jag är en människa, en individ, en person. Det går faktiskt att prata med mig.

Broschyr - Vad är endometrios?

När jag var inlagd i veckan tog jag en liten broschyr om endometrios från mottagningen på KS i Huddinge, innan jag blev transporterad till KS i Solna. Broschyren är framtagen av läkemedelsföretaget Orion Pharma AB och skriven av Agneta Bergqvist som är docent och verksam vid Danderyds sjukhus. Bergqvist har behandlat endometriospatienter sedan 70-tlet och forskar på sjukdomen.
Hela broschyren finns på Orion Pharmas hemsida - klicka på länken här för att komma dit Vad är endometrios?

Såhär förklarar det vad endometrios är:
"Vid en normal menstruationsblödning följer avstötta celler från livmoderslemhinnan (endometriet) med blodet ut från livmodern, framför allt ned genom slidan, men lite rinner även ut genom äggledarna till bäckenhålan. Normalt förstörs cellerna från endometriet av de vita blodkropparna (makrofagerna) som finns i bäckenhålan, beredda att städa bort celler som hamnat fel, precis som de normalt undanröjer t.ex. ett blåmärke.

Hos vissa kvinnor klarar inte de vita blodkropparna av att städa rent, trots att de blir hyperaktiva, utan endometriecellerna fastnar på olika vävnader och organ i bäckenområdet där de kan växa fast. De hyperaktiva makrofagerna utsöndrar en rad olika inflammationssubstanser, vilket är början till en inflammation. Efter några dagar kan inflammationen avta, men öarna av endometrieceller finns kvar. Det har utvecklats en endometrios."

 "Kroppen försöker så småningom oskadliggöra dessa celler på annat sätt genom att kapsla in dem i ärrvävnad, men inflammationen fortsätter – det blir en kronisk inflammation. Oftast har man både kronisk inflammation och återkommande akut inflammation samtidigt vid endometrios."

Endometrios - en kronisk sjukdom

"Endometrios är en kronisk sjukdom, men det betyder inte att man alltid är sjuk. En del kvinnor märker över huvud taget inte av sin endometrios. Andra blir besvärsfria efter en behandling. Vissa kvinnor kan dock få tillbaka sina besvär efter en behandlingsperiod och då kan behandlingen behöva upprepas och ibland pågå under flera år."

Riskfaktorer för endometrios

"Om man har rikliga eller långdragna menstruationer så ökar risken för att endometrieceller ska komma ut i bäckenet och att man ska få endometrios. Det finns också en viss ärftlighet för sjukdomen. Östrogen – det kvinnliga könshormonet - kan stimulera endometrioshärdar att växa sig större."

*= Vanligaste ställen för endometrios, se markeringar i bilden nedan.

Vad ger endometrios för symptom?

"De vanligaste besvären är smärtor vid mens. Djupa smärtor vid samlag är också vanliga men kommer ofta lite senare liksom mer långdragna smärtor i underlivet. Inflammationen kan även orsaka trötthet. Kvinnor med endometrios har ofta svårare att bli gravida än friska kvinnor."

Hur upptäcks endometrios?

"Den enda möjligheten att upptäcka endometrios är att göra en s.k. titthålsoperation (laparoskopi). Ibland kan endometriosen utvecklas till en cysta på ena äggstocken eller växa djupare in under livmodern och kan då ses med ultraljud eller magnetkamera. Endometrios kan tyvärr inte upptäckas med hjälp av något blodprov."

Hur behandlas endometrios?

"Endometrios kan behandlas kirurgiskt eller med hormonmedicin. Om man vid en titthålsoperation upptäcker endometrios kan man avlägsna härdarna om de inte är alltför utbredda. Risken är dock stor att de kommer tillbaka och därför är det viktigt att efter operationen komplettera med någon form av hormonell behandling som gör att menstruationsblödningen minskar, t.ex. p-piller.

Om man trots det inte blir av med sina smärtor eller om de återkommer, ges en något starkare behandling som gör att äggstockarna vilar. Då bildas inget östrogen som kan stimulera endometriosens tillväxt och man får inte heller någon mens. Behandlingen kan innehålla gestagen (gulkroppshormon) eller en s.k. GnRH-analog, som hämmar det hormon som styr äggstockarna. Gestagen, som normalt bildas i äggstockarna under dagarna från ägglossningen och fram till mensen, kan tas som tabletter dagligen i varierande dos eller som en injektion i skinkan varannan vecka. GnRH-analogerna tas antingen som en nässpray 2–3 gånger dagligen eller som en injektion en gång i månaden. Om endometrios utvecklas till en cysta på äggstocken brukar man operera bort cystan. Kirurgisk åtgärd kan också behövas om hormonbehandlingen inte hjälper eller om man inte tål medicinen."

Vilohelg i småstaden

Igår åkte jag med familjen, minus bror, till mormor och morfar som bor några timmars bilfärd bort. Vi åt pizza till middag och sedan såg vi på den sista filmen i Milleniumtriologin som gick på tv. Bilresan var lite påfrestande, det är jobbigt att sitta ner så många timmar. Men man får ta flera små bensträckarraster :) Jag avslutade kvällen med två citodon och en tryptizol, däckade två timmar senare när de hade kickat igång ordentligt och sov till tio i morse då min syster väckte mig. Helt fantastiskt!

Idag har vi åkt till ett återbruk där jag bland annat har fyndat ett nytt diskställ, två par nya gardiner och lite annat smått och gått till lägenheten. Jag hann även med att posta ett kort till gynkliniken på KS i Solna. Det var ett kort som man kunde öppna och motivet var röda rosor. Jag blev så fantastiskt bra behandlad och omhändertagen av personalen där och tänkte att jag skulle visa min tacksamhet med ett litet tack-kort. Fantastiskt personal! Jag hoppas att de blir glada :)

Ett par-tre timmar tog alla dagsärenden. Det tog verkligen musten ur mig, totalt. Jag har fotfarande kryckan och känner mig inte så stabil utan den. Jag vill göra så mycket hela tiden. Det känns som att det kommer ta tid för mig att lära mig att varva ner när jag borde det. När vi kom hem hade mormor fixat lammstek, det var jättegott. Hon hade även letat fram fyra kastruller till mig och mitt nya hem. Perfekt! Efter lunchen somnade jag en liten stund och sedan dess har jag mest legat ner med stöd under benet och kikat i lite olika reseböcker. Jag ska åka utomlands i sommar och passade på att läsa lite om stället vi ska till. Det verkar trevligt :)

Imorgon bär det av hem igen. Jag hoppas att jag är helt återställd från min smärtdipp då och känner mig piggare så att jag orkar en hel arbetsdag på måndag. Men jag kan inte ljuga för mig själv heller. Måste jag vila så måste jag. Någon jag som sagt måste öva på. Det gäller att känna efter ordentligt :) Håll tummarna!

Mat och endometrios

I början av nästa vecka får jag hem två böcker som jag beställt, skrivna av Carolyn Levett. En innehåller 250 recept som är bra då man har endometrios och den andra boken handlar om lite allt möjligt gällande sjukdomen; hälsa, terapi, recept, humör etc. Jag ser verklig fram emot receptboken! Nu när jag ska bo själv är det lättare att planera och tillaga specialmat. Det ska bli riktigt spännande!

Jag har börjat med att lägga om min frukost. Det blir lite enformigt och tråkigt i längden men det är det som är bäst för mig och så får det vara. Jag äter en tallrik filmjölk, laktosfri, med linfrön, katrinplommon och bär eller frukt. Sojaprodukter ska man undvika om man har endometrios, det är inte bra för vår sjukdom och våra hormoner då soja innehåller en liten dos östrogen. Sedan försöker jag att undvika vissa kolhydrater och lägga till mer frukt, bönor och baljväxter. Tur att jag gillar sådan mat, annars hade det varit jobbigt! Linsgryta och bönsallad är något som jag gärna äter. Och fisk, det äter jag gärna! Det är ju tyvärr så när man äter en hel del tabletter att magen tar stryk av det, och har man dessutom redan besvär med de områden på grund av en sjukdom som endometrios får man hjälpa kroppen men matsmältningen och mage- och tarmfuktionen. Det är mycket att tänka på! Det gäller att ta reda på en massa saker för att må så bra som möjligt. Jag ska göra så mycket som jag själv kan påverka :)