Ny säng!

Ja, det har jag ju totalt glömt att berätta! Jag har ju köpt en ny säng nyligen, jag flyttar ju i juli. Eftersom jag har fått världens minsta lägenhet så tänkte jag köpa en säng smart. Detta är ju egentligen en "barnsäng" men eftersom en vuxen får plats i den och den är så himla smart så blev det så. Så stor är jag ju inte faktiskt! Den är mycket praktisk. Jag är jättenöjd :)
Vi har haft en sådan hemma förut, och jag vet att det dammar ner lite i lådorna. Men det är väl bättre att man kan städa undan det än att det samlas högar under madrassen? Usch! Den är så fin :) Köpte den på Blocket och utan monteringsmanual, så jag har mailat IKEA och hört om man kan få en ny. Det är ett jäkla pussel att få ihop alla delarna!




Jag hittade även detta frukostpaket på netonnet.se för en femhundring. Jag har räknat lite och det är faktiskt ganska prisvärt. Eftersom jag ska plugga i två år så är jag inte ute efter flashiga prylar. Utan något enkelt, litet och användbart. Men de är ganska fina va? :)

Sedan har jag hittat en sida, textilonnet.se, som bland annat säljer jättesöta hissgardiner. Det finns en som det står "Don't forget to smell the roses" på. Såhär ser en annan ut.

Nu vill jag hitta en bra micro och en fin, smart garderob. Kanke en ståhylla att ha i badrummet också. Det finns så fina i trä med fem/sex våningar. Jag hoppas att en sådan får plats :)

Vad många inlägg det blev här idag. Men så blir det ibland när man gör för mycket ingenting och mest ligger i soffan och orkar slösurfa lite. Vad skulle jag göra utan datorn och Internet?
Min lilla utflykt till apoteket och annat ärende tog all dagens energi. Efter vill jag bara vara stilla. Jag funderar på att öppna en dropp-in. Ett fikaschema så att jag kan träffa vänner ändå, ni får komma hit helt enkelt :) Bra idé! Haha :)

Artikel Matts Olovsson

Jag hittade precis en mycket bra intervju med Matts Olovsson i Dagbladet. Jag klistrar in texten här, länken finns längst ner. Artikeln publicerades 25 januari 2010 och är skriven av Patricia Svensson.

"Många kvinnor har fått lida i onödan"

I tio år har överläkare Matts Olovsson, Uppsala, kämpat för att få starta ett centrum för landets endometriosdrabbade.
I höstas blev visionen verklighet.
– Vår förhoppning är att få kontakt med patienter över hela landet, säger han.

Relaterat

Artikelbilder

Erbjuder hjälp. I oktober öppnade Sveriges första endometrioscentrum i Uppsala. Där tar överläkare Matts Olovsson och hans team emot patienter från hela landet. Foto: pressbildFoto: Patricia Svensson

Se också

”I början var man ju rädd”

Kvinnokliniken har byggt upp ett endometriosteam

I oktober 2009 öppnade landets enda endometrioscentrum vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Dess team består av gynekologer, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, smärtspecialist, kirurger, urolog och radiolog. Man arbetar också med vidareutbildning och forskning.

Centret tar emot patienter från hela landet, förutsatt att hemlandstinget ordnar en remiss och står för kostnaden.

– Men det fria vårdvalet gör att man kan höra av sig själv som patient också, så kan vi titta på dem en gång i alla fall, säger Matts Olovsson.

Sverige ligger efter

Patienter med svåra besvär har mycket att vinna på att skickas till Uppsala, menar han.

– Vi opererar endometrios en gång i veckan, hela dagen, så vi får ju en viss vana.

Sverige ligger långt efter grannländerna när det gäller behandling av endometrios. I Danmark finns tre endometrioscentrum, Norge och Finland har varsitt.

Det tog tio år innan Matts Olovsson lyckades övertyga sjukhusledningen om att satsa på ett nationellt endometrioscentrum i Uppsala.

– Det här är en stor patientgrupp som behandlats väldigt styvmoderligt genom åren. Man har skött dem med lillfingret på vänster hand. Många kvinnor har fått lida i onödan.

Okunskapen om sjukdomen inom svensk sjukvård är ”enorm”, menar Matts Olovsson.

– Många doktorer är heller inte intresserade, de här patienterna uppfattas ofta som svåra.

Lång tid till diagnos

I Sverige tar det i snitt åtta år att få sin endometriosdiagnos.

– Så ser det ut, i vårt fantastiska land, säger Matts Olovsson, som menar att sjukdomen borde upptäckas av skolsköterska eller ungdomsmottagningen redan i tonåren.

Han instämmer helt i att sjukdomen skulle ha ägnats större resurser om den i stället drabbat män.

– Vi hade kunnat oerhört mycket mer om den här sjukdomen om det handlade om män, säger Matts Olovsson.

• Varför är det så?

– Historiskt ska ju kvinnor lida och tiga. Har man ont vid samlag ska man bita ihop. Har man svår mensvärk ska man bita ihop. Så är det fortfarande.

Något hopp om att hitta ett sätt att bota sjukdomen finns troligen inte.

Däremot finns mycket att göra vad gäller behandling och smärtlindring.

– De allra flesta kan faktiskt göras besvärsfria i dag, säger Matts Olovsson.

Patricia Svensson060-66 35 52patricia.svensson@dagbladet.se

LÄNK

"Många kvinnor har fått lida i onödan"

Kryckor

Idag vaknade jag sent, tack och lov sov jag hela natten och morgonen utan besvär. Eftersom smärtan och svullnaden inte är borta helt har jag fått en krycka jag kan skutta runt med när jag behöver gå ut. Det är ett helt underbart stöd! Pressen på mitt vänstra ben blir mindre och det trycker mindre på smärtan.

Efter ett ärende gick jag till apoteket och hämtade ut lite mer medicin. Brufen, citodon, oxynorm och tryptizol. Så fort jag klarar mig på bara brufen och citodon tänkte jag att jag skulle vara tillbaka på jobbet. Men så länge jag tar oxynorm, som är ett starkt morfin, går jag ingenstans. Jag fattar ingenting när jag är påverkad av det och det skulle vara ett mirakel om jag klarade av att sköta mitt jobb när jag går på det. Min önskan är att jag kan vara tillbaka på jobbet på måndag, det är ju trots allt en kort vecka med röd dag på onsdag. Jag ska gör mitt bästa för att jag ska få som jag vill :)

För att få maximalt med vila är planen att åka med till mormor och morfar över helgen, de bor i Tidaholm utanför Skövde. Frisk lantluft och mormors mat är väldigt lockande. Mycket vila blir det där! Det är så vi för göra med denna sjukdom, kombinera mycket vila med lagom motion. Motionen är ytterst viktigt för att få bra med endorfiner. Snart är jag igång igen!

Hade även ett givande samtal med ordförande i Endometriosföreningen idag :)

Äntligen hemma!

Tredje dagen på sjukhuset. Jag öppnar fönstret och känner
på luften. Vilken underbar känsla! Det känna nästan som att
dra handen genom vattnet. Det gjorde mig glad :)

Eftersom jag inte fick i mig så mycket
mat de första dagarna så fick jag en sådan här liten burk vid ett besök. Jag behövde aldrig ta den, till slut fick jag behålla lite mat :)

Den här bilden är från DN och
mannen svarar på "I mitt huvud just nu":
80% skoj och 20% planera morgon-
dagens skoj. Jag gillar inställningen,
det ska jag införa lite mer i mitt vardagstänk!

Skönt med högt stöd och gott om utrymme mellan benen! Alltid redo med kräkpåsen.

Idag fick jag alltså åka hem från KS. Min vistelse denna gång varade endast två nätter och tre dagar, vilket är mycket skönt. Nu är jag sjukskriven tio dagar, men jag får se om jag behöver det. Jag blir mest väldigt trött och illamående av den smärtkuren jag ska proppa i mig nu. Frågan är snarare hur seriöst man kan sköta sitt jobb? Jag är jätteglad med bemötandet och omhändertagandet på KS. Vilka fantastiska kvinnor det arbetar där! De har kommit med mat, torkat mina tårar, samtalat med mig i enrum och peppat mig en hel del. Precis sådant som man behöver när man har en sjukdom som denna. Någon som visar förståelse och inte dömer en. Någon som kommer tillbaka med ett leende fast du precis har kräkts.
STORT TACK KS GYNAVDELNING! 

På KS Solna

Ja, tyvärr. Igår vid lunch var det dags igen. Jag åkte till KS Huddinge och blev sedan transporterad till KS Solna. Igår fick jag knappt i mig något, kräktes upp allt bara. Idag har jag ätit. Har haft svårt att kissa, men det löste sig. Jag får brufen, citodon, oxyNorm och tryptizol. Känner mig lagom borta. Personalen här är jättebra, det känns tryggt.

Forum och mötesplats på Internet för anhöriga

Ett sådant forum finns här, länk nedanför.
Nocturnes Endometriosforum

Prylar, provresultat och projekt

Hallå!
Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag har inte haft ork helt enkelt.
Jag har fått hem gula armband (174 st för vidareförsäljning!!), en tröja och en tygkasse som jag beställt. Finfint! Helt otroligt hur många gula band det blev. Det känns stor och kul att så många från det privata forumet ville beställa.
På tisdag nästa vecka ska jag till KS Huddinge för att träffa en läkare. Hon var med på operationen och ska gå igenom hur det gick och förhoppningsvis har hon svar på sånt de tog bort som skickades på analys. Lite nervös är jag. Men jag ska ha en anhörig med mig, och det känns lite skönare.

Jag har känt mig ganska positiv på senaste tiden. Har lite projekt för mig, tänkte skriva en artikel, har kommit in på en utbildning jag sökt... Det innebär att jag måste flytta några mil, vilket gör mig lite nervös eftersom jag har så nära till vård just nu. Men jag ska nog inte oroa mig, jag ska be att de skickar över en kopia på min journal och diagnos så att närmaste ställe har lite historik på mig.


Smärtan är som vanligt där och stör 24/7. Sakta men säkert ska jag nog lära mig att leva med den.

Vi behöver ett botemedel!

"Doctors give drugs of which they know little, into bodies, of which they know less, for diseases of which they know nothing at all"
Voltaire

Allt ansvar hos de sjuka

Men alltså ursäkta?! Inom hur många andra kroniska sjukdomar tvingas patienter sköta sig själva? Detta uttalandet är en SKANDAL! Jag menar, innan man ens blir patient hinner det ju gå ofattbart många år på grund av okunskap. Utbilda läkare och gynekologer ordentligt istället så att de lär sig att känna igen sjukdomen som är vanligare än cancer och diabetes så att hundratusentals kvinnor slipper lida i för många år innan de tas på allvar! Skäms och TA ERT ANSVAR ISTÄLLET!

Solen skiner

Vilken härlig dag! Solen skiner och strax ska syster och jag promenera bort till ett närliggande shoppingcenter. Shorts och bikini står det på min lista!
Ha en finfin dag allihopa!

Dagen

Jag skulle ju kolla på en film haha, men jag fastnade här istället. Ligger så skönt i soffan med datorn över mig. Kollade på lite bilder som jag tog idag med mobilen istället och hittade det här.

När jag gick hemifrån i morse sprang det
förbi en ekorre som hoppade upp på
trädet. Sedan stannade den en stund
och tittade på mig och sträckte fram ena
tassen. Bara ett par meter ifrån mig. Den var helt
stilla, säkert en halvminut, sedan gick jag. Det kändes
speciellt,som om den hälsade på mig.

Idag på jobbet gjorde eleverna cupcakes med
blå och rosa frosting. Så duktiga var det och
mums vad got!!

En bok om endometrios som riktar sig till dig som är drabbad, anhörig eller vän

Ann-Sofi Björklund har skrivit en bok om hur det är att leva med endometrios. Du kan beställa den i länken här nedan.
Kampen mellan Änglarna och Draken av Ann-Sofi Björklund

Veckan

Vilken vecka! Jag har mest känt mig som en liten kokosboll. Ni vet en sån där med fluffigt innehåll? Jag har mått bra och varit glad och skrattat mycket samtidigt som jag har haft smärtor och gått på flera citodon varje dag. Jag har tagit en del beslut, som jag kommer att offentliggöra inom en snar framtid. Men det känns bra kan jag säga. Jag har något på gång och jag ser väldigt fram emot det! Nu ska jag vila och titta på någon bra film!
Ha en underbar helg!

Domnat ben

Herregud alltså. Det ilar i hela mitt vänstra lår och runt höften. Det känns som att min korsrygg håller på att gå av på mitten. Tog en citodon för ett par timmar sedan utan effekt, blir nog att ta en till så att jag kan somna. Lite tens är i alla fall skönt att ha. Äntligen kunde jag gå på toaletten också, lite i alla fall. Magen känns i alla fall lättare och det är ju positivt :)

Trots all värk idag har jag varit glad och haft en bra dag. Jobbat, skojat, skrattat, kämpat. Det är inte ofta man ler genom smärtan, lite skumt är det. Haha, men vad ska man göra. Gråta hela dagarna eller?

Förstoppad

Jag har haft ont i flera dagar nu. Tror att det beror på att jag förmodligen är förstoppad, det var 8 dagar sedan nu... Och det blir inte bättre av att man trycker i sig citodon, som bland annat har en förstoppande biverkning. Vad ska man välja? Att ha så ont att det känns som att man ska gå sönder eller att ha så ont för att man inte kan gå på toa? Det blir en ond cirkel.... Om någon har nått bra tips på vad man kan äta för att få fart på tarmen i dessa situationer så är jag oerhörd tacksam om du ville dela med mig.

En värdefull påminnelse

Lite mer bilder, men bara lite

Ja, såhär god mat kan man få sig serverat i sängen. Kyckling med ris och lite slimeröra. Men har man inte ätit på några dygn så är allt gott :) I synnerhet citrondrickan. Jag letar fortfarande efter var man kan köpa den, jättegod är den. Tror det är Önos koncentrerade utan socker. Var finns den? Ge mig!

Såhär kul är det att kunna sitta upp och kunna kissa själv dagen efter operation. Tjoho!

Lagom svullen och rund ca 3/4 dagar efter operation. Mormorstrosor som sitter löst att ha några veckor efter op är bara skönt. String nej tack på ett tag!

Blandade känslor

Igår, inatt och idag har jag tryckt i mig citodon. Jag vaknade mitt i natten, förmodligen för att tabletten slutat verka. Sov knappt någonting och hade mest ont. Jag gick inte till jobbet idag, det kändes inte som en bra idé då jag knappt sovit. Jag har fortfarande ont och sedan ett par dagar så har jag konstiga blödningar. Vet inte varför, men det känns inte bra. Tog en halvtimmes promenad som resulterade i kramp. Inte kul.

Var hos kuratorn igår förmiddag och fick akupunktur på eftermiddagen. Jag blir mer och mer nervös inför framtiden. Hur ska jag kunna sköta ett arbete på heltid när jag sover som jag gör och mest har ont hela tiden? Jag vill ju ha det som andra har det. Det är svårt, men det viktigaste och något som jag måste göra är att börja acceptera att jag har detta. En vän var god och påminde mig om det. Kuratorn säger att sådant tar tid och att det är okej att vara ledsen och arg. Men jag ska verkligen försöka att bortse från allt elände så mycket som jag bara kan. Man lever ju bara en gång, och om jag får välja så är jag hellre glad än ledsen.

Uppmärksamma endometrios

Ibland vet man inte riktigt vad man som privatperson kan göra för att sprida information och kunskap. Ett sätt är att prata om det eller uppmärksamma det inför andra. Precis som reklam vi ser överallt så kan man göra "reklam" för sjukdomen. Ju fler som hör talas om endometrios desto bättre, kanske till och med hjälper du en kvinna! En liten pin, ett klistermärke, en kasse eller en bildekal är lagom för dig. Så klart att det finns tröjor och till och med pyjamasar också! Titta här och hjälp mig och mina endosystrar att sprida kännedom om sjukdomen.

Endometrios Shop - Zazzle

Endometrios Shop - Cafepress