Idag är jag trött på skiten och är sur och irriterad. Det gör ont idag och jag tänkte gå ut på en långpromenad med spypåse för att hjälpa till lite med blodcirkulationen. Sen ska jag packa min väska och försöka ta mig hem. Åka tåg, åka buss... Med världens tyngsta väskor. Jag är så smart som packar så, riktigt duktigt av mig att jag underlättar för mig själv. Ska jag skita i smärtisar och ha ont, eller ska jag ta dem och vara helt väck? I vilket fall som helt kommer jag spy, spelar det någon roll då? Bra att jag tänker på att den dagen det är dags att åka hem kanske är en dag när jag har ondare än vanligt. Verkligen bra av mig. När ska jag lära mig allt detta? Men jag har ingen lust att alltid planera och utgå från endometriosen. Jag vill leva mitt liv som jag vill inte det liv den vill. Är det inte så man ska tänka?
Ååh vad jag avskyr den frågan när man knappt kan andas och inte får fram ens ett ord. Vad tror du själv, kära läkare?
.jpg)
