Tjena tjaba
Förra veckan hade jag min första KBT-tid. Dagarna innan och samma morgon kände jag mig så skeptisk och anti alltihopa, jag får direkt taggarna utåt när jag ska gå på samtal. Men alltså, vilken duktig och professionell terapeut. Det är en äldre man med mycket erfarenhet, det känns inte ett dugg konstigt att prata med honom. Han dömer inte, han använder tavlan när vi pratar så jag får översikt över vad vi har pratat om. Jag hoppas att det känns lika bra nästa gång!
Om tre veckor är det dags för undersökning i Stockholm, jag tror att jag måste ta ett uppehåll med sprutan. Det värker i hela kroppen och drar i skelett och ledet. Jag längtar efter en paus... Jag vet inte om det är värt det längre, att gå på behandlingen. Jag mår så fruktansvärt dåligt av biverkningarna och det är sjukt tröttsamt. Jag ska ta upp detta med min läkare och förhoppningsvis kommer vi fram till en bra lösning.
Om en vecka åker jag till Stockholm för en blixtvisit över dagen, det är lite föreningsarbete på schemat. Jag ser fram emot det, snart kan jag berätta för er vad vi har haft för oss!
