Ryggen har magnetröntgats, två undersökningar hos urolog, otaliga undersökningar hos olika gynekologer, tid hos sjukgymnast, psykologer, ändrade matvanor etc. Där emellan en hel del förkylningar, öroninflammationer, urinvägsinfektioner etc. Tills jag för tredje gången, i januari 2012, besökte samma gynekolog på ett halvår och krävde att min smärta togs på allvar. Gynekologen gjorde då en grundlig undersökning och upptäckte något på ultraljudet som inte kunde förklaras vad det var.
Här började det att bli mentalt jobbigt. Vad var nu detta? Gynekologen misstänkte endometrios, med tanke på min smärta och olika symptom. Jag läste lite om det på nätet och fick reda på att det var kroniskt. Nej! Jag vill att de ska hitta felet på mig, fixa felet och sedan är det över och botat. För alltid. Remiss till Huddinge Sjukhus för laparoskopi (titthålsoperation) skickades. Detta var i slutet av 2011 och i början av 2012. Då hade jag sedan mer än ett par år tillbaka haft konstant smärta i nedre buken, korsryggen och ena benet.
Sommaren 2011 upptäcktes en cysta som sedan försvann av sig själv, men efter det eskalerade smärtan till den grad att jag i mitten av mars blev inlagd på sjukhus en vecka för smärtlindring. Sedan var jag sjukskriven en vecka. Min titthålsoperation påskyndades och genomfördes ca två veckor efter det att jag blivit inlagd. I skrivande stund är det fem dagar sedan jag vaknade ur narkosen och läkaren sa till mig "Det var ingen tvekan. Du har endometrios."
En av de första känslorna som jag upplevde var någon sorts befrielse. Efter alla år av läkarbesök för olika problem och varje gång få höra att jag är fullt frisk och förmodligen inbillar mig. Att få frågan om jag är stressad, som att det skulle vara en orsak till smärta. För första gången fick jag rätt. För första gången kände jag mig som en vinnare. Nu vet jag varför jag mår som jag gör och bara det är en lättnad. Men jobbiga tankar kvarstår. Varför jag? Varför kroniskt? Varför har man inte forskat fram ett botemedel? Varför går det inte att fixa? Varför? Jag tror att det farligaste mot mig själv skulle vara att förlora hoppet. Det vill jag aldrig göra!
Mina symptom, som jag nu när jag har fått min diagnos förstått var symptomer på endometrios, är:
- kraftiga menstruationssmärtor
- trötthet
- konstant smärta i korsrygg och ut i ena benet
- konstant smärta i nedre buken
- delvis förstoppning
- kissar väldigt ofta
- smärta när jag är kissnödig, tömmer tarm och urinblåsa
- återkommande urinvägsinfektion
- nedsatt immunförsvar
