Idag har jag haft tre kollapser. Ingen aning varför. Jag är väl helt slut och trött antar jag. På allt detta har jag haft smärtor. Min TENS har jag haft inkopplad hela dagen och jag har tagit full dos citodon. Första kom vid lunch. Jag satt och petade i maten. Vi fick pasta med räk- och spenatsås och ärtor. Det låter gott men det såg ut som vitt, kletigt snor. Det var inte gott heller. Jag blev så varm, jättevarm. Som om jag hade fått 45 graders feber på fyra sekunder. Jag rusade till mitt rum och försökte öppna fönstret. Jag ville ha luft, fisk luft fort! Jag ville ut! Men fönstrena är låsta, de går bara att öppna ca 2 dm. Jag slet och slet, satte foten mot väggen under fönstret och tog i allt vad jag hade. Två personal sprang in och lade mig på sängen. Pratade med mig och jag blev lugn igen. Istället började jag gråta. Jävla Synarela, jag är helt labil! Vi drack en kopp kaffe och pratade lite. Det finns inte så mycket att göra här nu när de renoverar, och jag sa att det i alla fall borde finnas ett pingisbord eller en motionscykel. Då gick han och hämtade en från någonstans. Snällt! Så jag cyklade en stund, tills familjen plingade på dörren. Vi gick ner till entrén och åt glass.
Kollaps två kom efter att en vän som vart här på besök gick. Fan. Jag blir så trött av alla besök tror jag. Jag vill bara vila. Så då blev jag ledsen igen. Efter någon timme så fick jag ont i magen. Hela min buk var svullen och stenhård. Jag tryckte på larmknappen och två personal kom in. Tryckte lite på magen och sa "Oj då. Sköterskan håller på med kvällsrapporten för överlämning, hon kommer till dig när hon är klar." Det gick trettiofem minuter. Min mage!! Hallå! Jag gick ut i korridoren med sjukhuskallingarna och den vita rocken uppknäppt. Jag hade min sportbh under. På fötterna hade jag mina stickade sockor i lila garn och med sockiplast under. Min mage stod ut och jag såg mig om efter personalen. Men det var helt ny personal här. De andra hade redan gått hem och inte sagt något till nattpersonalen. Fan vad arg jag blev! Jag gick till stora korridorsdörren som är låst och började rycka i handtaget. Vad ska jag här och göra? De bryr sig inte här. Skiter i en. Det var ny personal ikväll också så jag fick tjata att få min Synarela igen som "inte fanns någonstans" enligt sköterskan. Vafan, jag behöver ta min medicin morgon och kväll vad är problemet? Den kan jag sköta själv! Jag slet och slet i dörren. Ville ut! En uska kom, hon höll om mig och kramade mig. Tårarna började rinna igen. "Hon skulle kolla på min mage för en halvtimme sedan." sa jag flera gånger och grät. Hon hyschade mig och kramade mig. Fan, jag kände mig som ett dagisbarn som blev tröstad av fröken. Vi gick till matsalen och hon ordnade en kopp te till mig. Vi pratade lite. Jag fick min kvällstablett och nu ligger jag i sängen. Det känns lite bättre i magen, men den är stenhård. Jag hoppas att jag kan somna. Godnatt ❤
