Det bor en ängel i mitt rum, hon har sitt bo ovanför mitt huvud, och hon gör mig lugn

När jag blir rädd och ledsen lyssnar jag alltid på den här låten. När jag låg på sjukhus lyssnade jag på den på repeat hela tiden. På nätterna när jag inte kunde sova, före undersökningar och innan operationen. På natten och morgonen inför min första spruta. Innan varje besök på sjukhuset fick jag en speciell del av texten i huvudet. Jag lyssnade på den innan jag skulle få sällskap på sjukhuset. För att jag inte ville att ni skulle se sjukdomen. Jag hoppas, jag hoppades att ni såg mig. Mig som jag alltid har varit. Och om ni inte gjorde det att ni såg ängeln vid min säng. Jag vill inte att någon ska titta på mig och se en sjukdom. Det räcker med att jag gör det. 

"Och jag hoppas

jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet
det är henne som du du ser".