Jag har joggat!

Jaja, inte så länge. Men tio minuter är väl bättre än ingenting! Fem minuters snabb gång, tio minuters jogging och fem minuter nedvarv. Juhuuuuu! Jag hade mina nya fina joggingbyxor och mina nya fina sport-bh. Ä N T L I G E N !

Endorfinrus och energi!

Hörrni! Behandlingen var helt fantastisk! Det känns bokstavligen som om massageterapeuten förde ut en ond ande ur mig. Jag trodde att jag skulle vara trött och slö efteråt. Men tvärtom, jag har inte varit så pigg och glad på flera månader som jag var när jag gick ut därifrån. Utan att överdriva. Jag har inte ont någonstans! Jag kände mig helt utpumpad på allt ont. Mitt hår är helt ojligt och jag luktar ris. Till och med under armarna. Men jag kan knappt beskriva hur bra jag mår. Jag gick snabbt, skuttade lite, pratade hur mycket som helst. Nu är jag fortfarande pigg. Det känns som om jag skulle kunna springa jorden runt! Så bor ni i Stockholm, eller om ni har vägarna förbi, så rekommenderar jag en Abhyangam-behandling på Vedanam på söder. Hälsa från mig! ;)

Efter behandlingen så gick jag till en hälsokostbutik i närheten och inhandlade ricinolja, mungbönor och kokosfett. Rincinolja blev jag rekommenderad att ta ca 1 tsk om dagen, det är tydligen bra för rensning av tarmen och sånt. Mungbönor och andra bönor kan man tydligen göra groddar med förklarade massageterapeuten. Man låter dem ligga i blöt en dag och sedan låter man dem ligga i en bomullstrasa och doppar i vatten då och då. Tillslut växer det groddar, funkar med kikärtor också! Mungbönor har jag ätit förut och det gillar jag, hoppas att groddarna är lika goda. Kokosfettet ska jag ha att steka mat i, jag har redan en sådan burk, men jag tänkte att två burkar inte kan skada :) Dessutom älskar mitt hår det. Kokosfett är bra för allt! Efter det gick jag till Åhlens och köpte en receptbok för soppor. Jag ska börja göra soppor tänkte jag! Jag ska även lägga om min kost till mer vegetarisk och så småningom helt vegetariskt hade jag tänkt, så jag ska beställa en sådan receptbok från nätet. Mindre kött är bra för mig och min mage, det har jag provat förut. Fast jag vet nog inte om jag ska sluta med fet fisk, jag behöver de fetterna. Men jag har aldrig riktigt kollat upp recept och sådan, så jag tänker mig att det blir lättare om man har en speciell receptbok. Åååh jag ser verkligen fram emot flytten jättemycket! Det ska bli så oerhört nyttigt för mig och allt kommer att gå bra. Jag längtar och det pirrar över allt. Det känns som om att jag har haft en vändpunkt idag. Jag är glad på ett helt annat sätt. Det känns lättare i kroppen och jag ser positivt på den närmaste tiden. Jag kommer alltid att vara sjuk, och så är det bara. Därför är jag så glad att jag har en del planer och att jag tänker på en del saker som gör mig glad och som jag vill göra. Jag börjar med kosten och motionen. För jag vet att det är viktigt. Och äntligen känner jag att det ska bli lite kul att planera och fixa med mat. Shit, det var så längesedan jag kände så. Jag tror nog att min stora passion smyger sig tillbaka nu... Sakta men säkert. Happy happy happy happy happy happy happy!

Sjukhusskolk och massage

Sitter på tunnelbanan och lyssnar på Lalehs tolkning av "Ängeln i rummet" på repeat. Somnade skaplig tid igår, innan ett i alla fall. Idag har jag skolkat från mitt återbesök på psykkliniken på KS Huddinge, där jag var inlagd. Skulle vart där elva. Jag har ingen lust att gå tillbaka till det hemska stället. Men jag vet att jag måste... Fick en ny tid torsdag nästa vecka. Så idag gick jag upp vid halv tolv. Det är verkligen varannan dag-energi. Igår var jag piggare och var i stan, kom hem vid åtta på kvällen. Och idag är jag helt slut. Ni vet känslan när man börjar bli sjuk och varenda muskel i armar och ben fortfarande sover när du vaknar på morgonen? Man upptäcker att man har muskler i ögonlocken, för de har slutat fungera helt plötsligt. Du vet att du borde gå upp men du vill inte. Kroppen vägrar. Så känns det. Förutom att den där influensan eller förkylningen aldrig bryter ut hos mig. Det är oerhört irriterande och tråkigt att vara så trött alldeles för ofta. Flera gånger i veckan.

Snart är jag framme vid min destination. När jag fyllde år fick jag en timmes ayurvediskt massage i present av mina syskon. Presentkortet går ut i oktober och jag flyttar nästa vecka så det blev idag. Det ska bli himla skönt! Avslappnande. En heeeeeel timme :) Och jag har mina nya fina, finaste skor på mig! 

Viktig namninsamling!

Snälla. Kan alla som känner mig eller någon annan sjuk göra detta. Vänner, familj, bekanta, främmande och okända. Du kan faktiskt göra något! Skriv under!

Vårdupproret

Dags att ta tag i en del saker!

Så igår var jag alltså hemma hela dagen. Jag bytte aldrig om, jag sköljde inte ens av ansiktet på morgonen och kvällen. Mycket olikt mig. Jag kände mig helt slut på energi. Till lunch åt jag svamplasagne som min syster hade varit och lämnat åt mig. Det var jättegott! Däremot gjorde jag köttfärssås med spagetti till middag. Alldeles själv :) Mest får att en vän skulle komma och lämna ett skåp på kvällen som jag har fått ha i deras förråd i flera år och nu ska de flytta. Väldigt snällt av dem! Nu ska skåpet till hjärtat, när han har tid och bil att hämta det dvs. Men snart! Skåpet är så fint, jag fick tårar i ögonen när jag såg det. Gammalt, mörkt trä, små egna detaljer och i bra skick.

Spenat, färsk rosmarin, cayenne, vitlök och lök. Mums!

Jag börjar att bli lite less på min trötthet. Dessutom har jag lust att gå och kolla upp foten igen. Nu är knölen lite lila. Jag tror att det är någon slags broskbildning, ingen inflammation som vårdcentralen sa. Foten är ju inte ens svullen!

Igår ringde jag till vårdcentralen i Gränna, jag fick en tid hos en länsläkare, som dessutom är gynekolog, senare i augusti. Sen kom jag på att jag skulle ha väntat tills KS Huddinge har skickat dit alla remisser och intyg, men det hade jag glömt. Men men. I morgon ska även en barnmorska från endometriosteamet höra av sig, jag har en del funderingar angående biverkningar och annat. Till exempel
- Jag har ofta blåsor i munnen när jag vaknar, varför?
- Har knölen på foten något med medicinerna att göra? Broskbildning, nerv, led?
- Jag har hört att Citdodon har en negativ inverkan på fertiliteten -stämmer det?
- Jag vill veta varför jag ska ta Tryptizol som är en stark medicin och stänger av en del system i hjärnan. Det är en sista hands medicin när inget annat funkar. Hello!
- När ska jag få träffa en sjukgymnast egentligen, jag har nervsmärtor i benet så ofta. Kan man träna det bättre?
- Vad kan man göra åt migränattackerna jag får? Är det en biverkning av Syanrela?
- Jag är allmänt vimsig och glömmer saker. Är det en biverkning av Synarela?
- När ska jag få träffa en smärtläkare? Varför har inget pratat om abstinens med mig?,
- Varför får jag flytningar då och då - är inte mina kvinnorgan "avstängda"? Hur kan de producera något?
- Vad är det med tröttheten liksom? När går det över?

Jag ringde även runt till en en potentiella praktikplatser. Men det gick inte så bra, de flesta ställen var fulla, eller så tog de bara emot för max två veckor, eller tog endast emot socionomstudenter. Men ett ställe skulle ringa igen nästa vecka och ett annat ställe skulle jag höra av mig till igen nästa vecka. Jag har några kvar på min lista att ringa. Ska göra det idag. Tänk om jag inte hinner fixa en plats och intervju innan jag flyttar? Nu är det verkligen nedräkning! Nästa vecka packar jag ner de kläder och skor jag ska ha med mig och sedan Hejdå!

Om ett par timmar ska jag ta mig mot stan för en träff. Jag är trött, har ont i huvudet och är inte ett dugg pigg. Men å andra sidan kanske det är frisk luft och sällskap som jag behöver? Jag tror det :) Och ikväll går "Stolthet och fördom" på SVT2. Jag gillar inte dramafilmer. Men den här, åååh. Jag har sett den gamla serien så många gånger och jag tycker den är så himla rolig med alla intriger och artigheter. Mr Darcy haha!

Sedan har jag kommit fram till en sak, viktigt. Vänner som säger "Jag finns här, hör av dig om det är nått." är SKIT! Hur tänker ni egentligen? Vadå finns där? Det är ju det ni INTE gör. Fan vad jag är trött på den frasen av vissa! Man hörs mer sällan och ännu mer sällan och det avslutas alltid med det. Varför är ni så rädda för att fortsätta vara som vanligt? Har jag blivit någon jäkla ömtålig porslinsfigur som ni bara tar fram då och då för att damma av? Tror ni att man hör av sig när man mår dåligt? Hello! Det är ju då en sann vänskap visar sig. Vänner som hör av sig och påminner en om att man inte är bortglömd. Vänner som ringer och berättar saker eller frågar hur det går. Vänner som inte förändras, vänner som ärligt bryr sig om någon de tycker om. Vänner som inte vågar vara vänner när en vän behöver stöd och medmänsklighet som mest är inte vänner. Vissa perioder i livet kommer det att finnas någon i er omgivning som har det tufft. Så är det bara. Någon gång kanske det är du själv, men ibland är det någon annan som behöver stöd i en viss period. Det handlar om att för en kortare tid, sett på livstiden, visa att man faktiskt tänker på någon annan och är intresserad av någon annans liv. Nästa gång är det du själv som har det tufft. Så förbruka inte ditt förtroende, för när du själv behöver omsorg kommer det inte finnas där. Vad är det som är så läskigt? Kan någon förklara! Jag vill verkligen förstå. Det är dags för mig att rensa i min vänlista!

En dag i stan

Vilken dag! Jag har varit i stan. Åtta timmar var jag borta hemifrån! Vid ett gick jag för att prata lite praktikplats och strax före nio kom jag hem. Efter första ärendet promenerade jag lite på söder. Jag köpte skor, vita Reebok Classic Princess. Jag har velat ha sådana igen så länge. Så jag tänkte att jag kunde få dem eftersom jag har varit så snäll :) Jag kände mig lite trött och dåsig. Plötsligt fick jag panik. Jag var ensam. Det var folk överallt. Varför åkte jag till stan själv? Bilar, korvmojar som luktade, någon gick förbi med en kebab i farten, det skrek från en barnvagn. Ännu mer bilar. Ännu mer människor överallt runt omkring mig. Jag stannade mitt på gågatan. Det kändes som om alla cirkulerade runt mig. Sedan svimmade jag. Varför? Var det Synarela, abstinensen, tröttheten? Snälla människor finns det. Jag fick hjälp och jag ville inte åka någonstans. Så jag gick till ett café precis bredvid. Jag beställde en kopp te och en skorpa. Men de hade inga skorpor så jag fick en milanopinne istället. Jag satt där en och en halv timme nästan. Sedan mötte jag upp en bekant. Vi åt sushi och pratade om sådant som rör vårt liv med denna sjukdom. Nu ligger jag i min säng. Det snurrar runt i mitt huvud. Som när man kommer hem från krogen och har druckit för mycket, fast utan illamåendet. Jag har ont. Hoppas att ingen ny äggcysta växer... Vad ska jag göra? Om jag tar smärtisar måste jag börja om på en ny kula med abstinensen. Jag ska försöka somna ändå. Jag är ändå glad. Jag har varit i stan hela dagen. Och det gick helt okej :) Imorgon måste jag ta itu med en massa telefonsamtal som jag har skjutit upp flera veckor. Ååååååhhh

Endometrios idag

Juste! Köp Expressen idag. Sidan 17
Endometriosföreningens ordförande, Matts Olovson och patient berättar.

Abstinensattack

Igår gjorde jag ingenting. Det var fint väder och soligt ute. Hjärtat kom hit sent kvällen innan och åkte iväg på förmiddagen. Jag låg på gräsmattan och slöade. Jag var så trött att jag somnade runt fyra någon gång inne på soffan. När jag vaknade var klockan nästan halv nio! Över fyra timmar hade jag sovit. Jag märkte inte ens att min syster och en vän gick, de hade varit här hela dagen. När jag kom upp var jag hungrig, så jag kokade lite pasta och öppnade en tonfiskburk. Jag hällde över lite sweet-chili-sås. Ytterligare ett exempel på mina senaste culinariska färdigheter! Till skillnad från här om dagen när min syster fixade lax och supergod sallad med romsås och potatis.

Efter min sena middag såg jag på lite på OS- Usain Bolt sprang mot sitt guld och någon amerikanska tog sitt andra springguld i rad, historiskt tydligen. Vilka perspektiv egentligen. En del personers mål är att vara först i mål på några sekunder och få ett tygband med en guldmålad metallplatta. Mitt mål är att orka en vardag så många dar i rad som möjligt.

Jag var fortfarande trött, men jag höll mig vaken till efter tolv någon gång och sedan somnade jag igen. I morse vaknade jag vid halv tio. Det är förmodligen den här jäkla citodonabstinensen som gör mig så trött. Det kryper och drar överallt. Frossar jag värmer. Ont och trött och helt rastlös. Jag känner mig sjuk fast jag inte är det. Nu ska jag ta mig mot söder och fika lite, snacka praktikplats till min utbildning och annat för att sedan möta upp en bekant. Jag känner mig dödstrött men jag ska se hur länge jag orkar! Tänk om jag somnar på tunnelbanan och åker fram och tillbaka mellan slutstationerna hela dagen. Det vore ett äventyr!

En liten veckouppdatering!

Först! Jag fattar inte varför en del inlägg har olika typsnitt och storlekar. Det spökar! Not me.

Min damer och herrar, jag har gjort det igen! Jag har "lagat mat". Igår stekte jag fiskpinnar och skar grönsaker. Det var annat vad jag fick hos en vän här om dagen, varmrökt lax med potatis och jordgubbar med grädde. Mums alltså! Men det är ett stort steg för mig. Jag är ju faktiskt utbildad kock i grunden och har alltid lagat en massa mat och riktig mat. Jag har till och med en mycket populär receptblogg! Fast den har jag inte lagt upp något i på flera månader... Så att jag sakta men säkert nu börjat tänka att jag måste äta och ta mig tid att faktiskt göra något, även fast det är att stekta köttbullar eller fiskpinnar, det är en bra bit på vägen. Snart är jag igång med mina grytor, husmanskost och helstekta lammben igen!

På vägen hem från Gränna i onsdags kom jag på ett nytt gott mellanmål. Banan med jordnötter på. Himla gott faktiskt! Haha :) Prova!

Jag tycker att Delicatos reklamer är så himla roliga. Den här fanns i DN här om dagen. Om ni har tid så ska ni lyssna på Emil Jensens "Stressa inte, oroa dig inte". Hilarious alltså!

Detta är så himla gott att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag bara älskar mandel med choklad. Kul att det kallas för "naturgodis". Okej det har väl inget gelatin och lika många E-ämnen. Men allt socker i chokladen... Men men, I love it!

Igår var jag hos min bästaste vän. Vi åt en mumsig sallad med scampi och drack detta alkoholfria rödvid. Helt ok, lite sött för min smak men det var gott. Jätteskönt att kunna dricka vin utan att bli trött, full eller må dåligt. Rekommenderas!

Idag blir det någon slags middag-mys-umgås-trevlighetskväll eller nått med syster och ett par andra kanske. Vet inte vad vi ska göra. Men hör och häpna! Några tjejkompisar ska ut på stan ikväll så om jag har ork så tänker jag ta mig in till stan hihi :)

Märker ni? Jag mår så mycket bättre! Abstinensen och smärtan är under kontroll. Puss och kram på er <3

Citodonabstinens + Gränna tur och retur

Well hello! Mysteriet med rastlöshet, oro, krypningar i benen och värk i princip överallt är löst! Det var kära kusinen som kom på det. Abstinens! Min kropp är fysiskt beroende av Citodon! Psykiskt har jag inget sug, aldrig. Men fysiskt alltså, my God! Det är som att känna sig jättesjuk i influensa men inte ha feber. Bara ont överallt, utmattad och rastlös. Skönt ändå, jag trodde ju att det hela var någon biverkning av Synarela. Icke. Det är väl bara att stå ut. Jag är ju ändå van med smärta vi det här laget.

Turen till Gränna gick bra och jag hade jättekul! En lång men mycket trevlig dag. Jag har skrattat jättemycket! Tack ❤

Jag hämtade min kusin strax före åtta och sedan rullade vi iväg. Hon körde hela vägen dit och tillbaka. Bravo! Innan jag åkte hemifrån imorse för art hämta upp henne, vi bor jättenära, så satt jag ett par minuter i bilen och fattade inte varför det inte hände nått. Hallå?, tänkte jag! Sedan upptäckte jag att jag hade satt mig på passagerarsidan där fram HAHA Inte så konstigt att bilen inte åkte iväg av sig själv. Det var ju ingen som körde. Haha!! Snacka om morgontrött :)

Nu ska jag tvätta mig och hoppa i sängen. Tjingeling!